Skattkistan

Här samlar vi förslag från grupperna om hur man kan använda ordlös kommunikation, dvs presentera ett budskap på ett enkelt och konkret sätt utan så mycket ord.

Ljuset är starkast!

Om man vill åskådliggöra att ljuset är starkare än mörkret kan man helt enkelt tända ett ljus i ett mörkt rum.

Ta fram en låda med lock och  säg ungefär så här: ”När man blir riktigt ledsen så kan det ibland kännas alldeles svart inuti. I den här lådan har jag samlat en massa mörker från min garderob hemma. Vad tror ni kommer att hända när jag tar av locket? Kommer det att bli mörkt i rummet då? Vilket är starkast – mörkret eller ljuset?"

Jesus är ljuset. Han säger att han är hela världens ljus och att han har besegrat mörkret. Därför behöver  vi inte vara rädda för mörkret. Jesus är med mig mitt i det svåra, när jag är ledsen.

Den fattige i andens bön
I Guidelines finns varje månad ett förslag till "den fattige i andens bön". Det är en enkel bön på bara en mening, t ex "Tack, Jesus, för att du älskar oss med alla våra olikheter", eller "Jesus, hjälp mig att söka dig av hela mitt hjärta".
    Under andakten får någon i uppdrag att läsa den bönen, och sedan plinga i en liten klocka som markerar att nu ska vi vara tysta en stund. Vi låter det vara tyst 1-2 minuter, medan vi tyst upprepar bönen inom oss. Vi får vila i tystnaden och tänka att vi sitter vid Jesu fötter, och där får vi bara vara, utan några krav.
    När tystnaden är slut plingar vi i klockan igen och sjunger en sång.

Gemensam bön

För att visa hur vi kan lyfta fram vår kärlek, vårt hopp, och våra böner till Gud kan vi alla samtidigt blåsa såpbubblor. Såpbubblorna är vår bön som stiger upp mot Gud. På så sätt bidrar alla, även de som inte kan eller vill sätta ord på sin längtan efter Gud.

Lämna över synden

När vi ska prata om att lämna över det som tynger oss, det som är svårt, kan vi alla smälla en bit bubbelplast, eller lägga en tung sten på altaret. Om den är väldigt tung och stor behöver vi vara många som hjälps åt. Gör man en sten i papier mache kan man göra den lätt, men JÄTTESTOR så den är omöjligt att bära själv. Vi behöver Jesus för att få hjälp att bli av med det som tynger oss.

Sorg och tårar

För att påminnas om hur tårar och sorg smakar kan man skicka runt en skål med saltat vatten, som man får doppa fingret i och smaka på. Man kan gärna använda det under passionsveckan, för att beskriva Jesu lidande.

Sjalar och flaggor

Färggranna sjalar eller flaggor kan vi använda för att visa glädje och att dansa med. Det uppmuntrar till rörelse och aktivitet.

Vi kan också alla härma en rörelse som någon gör med sjalen eller flaggan. Den som bestämmer rörelsen är huvudpersonen som alla följer.

Älskade och dyrbara

För att göra tydligt att vi alla är dyrbara och älskade kan man skicka runt en spegel som var och en får titta i och samtidigt säga: ”Jag är värdefull!”. Ibland är det viktigt att våga säga det till sig själv, inte enbart till andra.

             
Man kan också skicka runt en ask med lock på, och säga: ”När du öppnar det här locket kommer du att få se en skatt, det allra dyrbaraste som finns!”
I asken ligger en spegel – vi är alla dyrbara som skatter för Gud.

Kärlek
kan visas på två sätt: Man kan ta emot kärlek (andas in) och man kan ge kärlek (andas ut).
Om jag säger ”Jag blir så glad när jag ser dig”, då ger jag kärlek till dig, och du får ta emot den kärlek som jag ger dig. Vi kan sjunga: Jag blir så glad när jag ser dig, medan vi ser på varandra.

Jesu födelse

När vi pratar om Jesus födelse kan vi skicka runt en liten och ömtåligt porslinsfigur av Jesusbarnet som alla får hålla i. Så liten och ömtåligt kom Gud till världen. Gud behöver oss och vi behöver honom.

Trygghet hos Gud

Skicka runt den lilla Jesusbarnfiguren och tänk att det är jag och du som är det där lilla barnet i Guds hand. Där kan jag vara  trygg, för han tar hand om mig.

Fot- eller handtvagning
inför påsken på skärtorsdagen används inom l’Arche och även i andra kyrkor. Att få sina fötter eller händer tvättade är stort för mig som är van att ta hand om andra. Och den som ofta får hjälp, blir berörd av att nu få tvätta någon annans fötter eller händer.

    I Tro och Ljus finns inget vi och dom, vi är här tillsammans för att visa varandra på Guds kärlek.

Mim och teater

Många bibelberättelser kan berättas med hjälp av mim eller teater. Om man är obekväm med att uppträda inför andra, kan man använda sig av en docka som man bara är med och håller.
     Man behöver inte träna mimen i förväg. En förbereder och berättar, sedan får de andra i gruppen hänga på och agera utifrån berättelsen. Det blir som det blir!

     För att det inte ska kännas obekvämt att agera inför publik, kan man se till att alla är med i mimen. Alla kan vara lärjungarna, eller folket, eller fåren….

Vi hör ihop

För att åskådliggöra att vi alla i gruppen hör ihop, kan man sitta i en ring, den som börjar håller i ett stort garnnystan och håller fast änden på garnet, kastar eller rullar iväg den till någon annan i ringen och säger samtidigt namnet. Den som tog emot nystanet tar tag i garnet och kastar vidare. Till slut har ni ett stort ”spindelnät” av garn på golvet framför er.

Vi hör ihop - som lemmar i en kropp
Rita två kroppar i naturlig storlek på spännpapper. Det är bra om den ena är i avvikande färg. Klipp den ena figuren i delar, lika många som deltagarna i gruppen.
    Varje deltagare får en kroppsdel och skriver sitt namn på den. Sedan får alla i tur och ordning lägga sin del på pappersfiguren på golvet. Om någon saknas blir det tydligt att kroppen inte är hel om inte alla är med. Alla är viktiga! Skriv gärna namnen på dem som är frånvarande också, så blir kroppen komplett.

Spela och sjung tillsammans för Gud
Dela ut rytminstrument. Spela alla på en gång, ett instrument i taget, alla maracas, alla trummor, olika rytmer… Låt en leda och spela en rytm som alla följer. Byt ledare efter en stund.

Tystnadsövning
Gud finns i tystnaden, i den stilla susningen. Lyssna – vad hör du?

Läs lugnt medan deltagarna blundar:

”Tänk dig att du går in i en trädgård. Du går i det sköna gräset. Det är alldeles tyst. Solen lyser och värmer så skönt. Fåglarna sjunger.

I gräset växer massor med vackra blommor; blåklockor, gullvivor, violer… Du hör en bäck som porlar. Nu sätter du sig ner vid bäcken, tar av dig skorna och strumporna och stoppar ner fötterna i det sköna, svala vattnet. Du vickar på tårna och plaskar lite i vattnet.

Nu ser du att någon kommer gående mot dig. Vem är det? När han kommer närmare ser du att det är Jesus! Han sätter sig bredvid dig och tar av sig sandalerna och stoppar ner fötterna i vattnet. Ni plaskar lite med fötterna och skrattar.

Jesus tar dig i handen och säger; Lyssna! Hörde du ängeln som gick förbi! Du lyssnar… Ja, du hör en väldigt tyst och stilla susning, Ängeln finns där för att skydda dig. Du ser den inte, men vet att den finns där, i tystnaden”. 

BÖNEVANDRING

Istället för att med ord försöka förklara vad bön är, så kan man göra en bönevandring tillsammans. Vi hade fem olika stationer i kyrkan och delade in oss i grupper om 3-4 personer. Man kan börja på vilken station man vill. Några stationer var bemannade, vid andra hade vi skrivit en lapp med anvisningar om vad man skulle göra där. 
De här stationerna hade vi:

Förlåt!
Vid sidan av altaret fick deltagarna varsin sten, och uppmanades att tänka på något dumt man gjort och som man ville be om förlåtelse för. Sedan la man stenen vid korset på altaret. Jesus tar hand om allt det dumma och förlåter oss. 

Tack!
Vid ett bord fanns vattenfärger, många små papper och ett stort papper. Deltagarna fick måla något som de ville tacka för och klistra upp sina papper på det stora. Man kunde också måla bara färger, som fick representera ens tacksamhet. Det blev en fin tavla som vi gjort tillsammans! Efteråt tittade vi på tavlan tillsammans och de som ville fick berätta vad de målat.

Hjälp!
Vid ett bord fanns en stor skål med vatten och vikta pappersblommor. Man fick färglägga sin pappersblomma medan man funderade över vad man skulle be Gud om hjälp med. Sedan la man blomman i vattnet och såg hur den vecklade ut sig. Blomman som slog ut fick vara ett tecken på hur Gud hör och svarar på våra böner.

Förbön
Vid ljusbäraren kunde man tända ett ljus och nämna namnen på familj och vänner, högt eller tyst. 

Be för Sverige
Ställ fram svenska flaggan på golvet. Skriv ut namnen på alla 25 landskapen och lägg ut i en stor cirkel på golvet. Bredvid flaggan finns instruktioner på ett papper:
"Håll armarna rakt ut från kroppen åt sidorna. Du ser nu ut som korset i vår flagga. Be sedan för Sverige genom att gå på landskapen, runt i cirkeln".


Fler förslag:

Popcorn-bön:

En popcorn-bön är en bön som är mycket kort. Kanske bara ett ord. Vem som helst får prata när som helst. Man kan även ha med popcorn och när man har sagt en bön kan man ta ett popcorn.

Plåsterbön:

Vi får också be för dem som är sjuka. Ta fram en hög med plåster. Skriv namn på plåstret på någon som du vill be för. Sedan kan ni sätta plåstret på kläderna eller kroppen och komma ihåg att be för dessa människor.

Bönesten
Skriv namnet på en person du vill be för på en sten och lägg den i fickan som en påminnelse att be varje dag för den personen.

Be för olika platser:

Vi bor alla på olika platser. Ställ fram en jordglob. Sätt en post-it-lapp på det land du vill be för. Kanske ett land där du känner någon eller där du har varit.